Jag har kännt en längre tid att något saknas i mitt liv. Visst har jag mina barn och min familj och nära och kära. Men när den minsta har gått och lagt sig,vem ska då hålla min hand?
Jag njuter av livet. Har en superfin lägenhet och är otroligt glad över att jag börjar komma igång med kroppen i form av träning. Jag är nöjd över att mina kollegor gillar mig och att jag vet vilka som är mig nära i vänskapskretsen.
Men ingen av dem vill jag ha en romantisk kväll med. Jag saknar en man. En man som gillar att käka ihop,som gillar att prata och göra saker ihop.
Jag låter inte alls bitter....neej dåå! Ha ha ha jo lite bitter och jag är nog det fast jag vill inte visa det.
Men jag måste få säga att jag saknar,för det gör jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar