Visst har jag kunnat presterat mer men endå. Med livet som varit runt omkring. Barn som har haft en tuff tid i sitt liv,mindre barn som vill ha hjälp till att starta livet,känns detta ändå riktigt hyffsat.
Jag menar att med facit i hand så har jag klarat även denna period av slit och press.
Böcker som ska ha lästs till ett visst datum som vuxit på höjden. Press med ekonomin och vi ska inte tala om Kärleken. Den obefintliga,en saknad som gör sig påmind dagligen.
Visst dejtade jag smått men de funkade inte då jag trodde kärleken var kvar till M s pappa. Men bara i dagarna insåg jag att jag levt på minnen av ett liv som gjorde mig lycklig men som definitivt inte skulle glädja mig lika bra idag.
Jag har lärt mig att njuta och att leva för dagen. Och det blev bara bättre när jag blev erbjuden att jobba på min favorit skola till våren. DE VILLE HA MIG!
Jag kan inte riktigt förstå att det är sant. Jag ska dock kombinera skola,med jobb och Med småbarnsliv/storbarnsliv samt jagliv. Det sistnämnda får nog komma sist.Hinner jag så hinner.
Detta år så ska jag lova mig själv att mer njuta av dagen och att drömma.
Det jag vill ha som mål detta år är:
- Klara Skolan.
- Se till att min familj mår bra.
- Resa inom Sverige mera
- Resa till en av Europas huvudstäder och då menar jag inte Stockholm.






